Detta med barn och uppfostringsfrågor är ju väldigt känsligt, jag minns att när jag sa att jag ville ha ett till barn tätt så var det fel därför att man ska inte ha två blöjbarn "det är sååå jobbigt, det ska vara tre år emellan dom! Det är det mellan mina". Men det kändes rätt för henne, inte för mig. Detta gäller inte bara om barn osv utan i största allmänhet, var är positiviteten? Varför inte bara säga "klart du ska göra det om det känns rätt!" . Det kanske är dags att muntra upp alla omkring oss istället för att slå ner på dom, mer stöttning och lyckönskningar skulle göra skillnad för många, det tror jag. Vad tror du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar