Det är ju en otrolig förändring i livet att få barn. Det är krävande och fantastiskt på samma gång. Man lär sig mycket om sig själv samtidigt som man tappar bort sig själv.
Jag tror att det gäller att få en balans i att vara mamma Alex och att vara jaget Alex. Så att inte mamman får ta all plats.
För mig är det viktigt att ta på mig snygga kläder, sminka mig, borsta håret och raka benen! Det kan tyckas ytligt men det är det INTE! man "offrar" mycket av sin identitet för att få plats med sin mammaroll, om jag dessutom skulle sluta bry mig om mitt yttre och så jag trivs med att se ut så skulle jag inte ha min identitet kvar alls!
Många upplever nog att man "sunkar" ner sig när man är småbarnsmamma och det är lätt hänt. Man har sömnbrist, knappt med tid, man har att göra med kroppsliga vätskor som snor, bajs, kiss och spy hela dagarna och ja.. Då kan man tycka att lägga tid på att känna sig fräsch kan kännas onödig? Här kanske man tror att det inte har så stor betydelse? Det tror jag! Faktiskt ännu viktigare! Tid är en fråga om prioritering, det finns tid till det man vill göra OM man verkligen vill.
Om man känner sig ofräsch får man:
1. Dåligt sexliv - Om man inte har borstat tänderna, håret eller duschat på två dagar så kommer man inte känna sig sexig! Och därmed kommer du krypa ner i sängen med mjukisbyxor och luvtröja full med välling med hopp om att han varken känner lukten eller gör några "försök" till närmanden. Det är härifrån syndromet "jag har ont i huvudet" uppkom.
2. Dåligt socialt liv - du vill inte träffa NÅGON. Inte ens en postgubbe eller en granne. Skulle postgubben komma med ett paket du beställt från babyshop just då skulle du gömma dig bakom gardinen så att du kan hämta paketet senare på posten (du får plötsligt en orsak att duscha).
Dessutom börjar du tacka nej till alla sorts tillställningar, klädpartyn, babyträffar osv som är superviktiga för ditt sociala liv samt ditt barns sociala liv!
3. En fobi för vågen - om man ändå inte känner sig snygg får man inte heller någon motivation till träning eller att äta sunt! Och går därmed upp i vikt.
4. "är det bara jag" syndrom - till slut har man träffat så lite andra människor och haft så lite sex och fått så lite uppskattning att man plötsligt inte känner sig som den där kanon mamman man hade föreställt sig. Då tänker man, "är det bara jag som känner så här / gör såhär / är sådan här?"
Att bry sig om sitt yttre är INTE att vara fåfäng utan ett sätt att bry sig om sig själv! Man vill ju att det yttre ska spegla det inre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar