Jag vill SOVA...

Okey familjeidyllen har kommit till en svacka.
Nu när P jobbar så är det ju såklart jag som tar ansvaret på natten.
Ja men det gör ju inget! Sam sover ju hela nätterna...
Mm eller hur. Barn ändrar på sig, förnyar sig var och varannan dag och drabbas av sina kroppsfuktioner ovetandes om vad som sjutton händer.

Sam sover inte längre på nätterna, han är snarare MER vaken på natten än på dagen.
Och han är på sitt absolut sämsta humör.
Jag vet inte vad det beror på, kanske tänder? Kanske ont i magen?
Svårt att veta och det är frustrerande.

Inatt vaknade han tolv och var vaken till nästan klockan två, sen vaknade han klockan tre och var vaken till klockan fyra och sen vaknade han klockan halv åtta grinigare än nånsin.
Jag gav honom mat och tillslut somnade han vid halv nio, jag med som en stock.
Klockan NIO vaknade jag av pruttljud bredvid mig.
"KAN du försöka vara tyst? Jag VILL sova.." Sa jag till honom men han skrattade bara med dreggel över hela hakan och på halva bodyn.
Han hade nog hållt på ett tag.

Nu på dagen har jag försökt att prata förnuft med honom.
"Vad är det som trycker dig?"
"IIIIaaaahhh ÄÄÄÄäääähhh" är hans svar och så skrattar han.
"SVENSKA, älskling, svenska" säger jag när han spänner ögonen i mig och gör pruttljud så högt han kan.
Ja ni inser vart det ledde.

Såhär är det att vara mamma, krävande, tröttsamt och utpumpande men samtidigt helt underbart.